Närvaro

Tänk vad livet hela tiden försöker lära oss saker. Lära oss vad som egentligen är av värde och vart vi borde välja att lägga vår energi. Om vi nu har någon… Jag har haft några riktigt dåliga dagar med extrem trötthet, sådär så att det inte ens går att hålla ögonen öppna. De perioderna kommer ibland. Och tyvärr så är det inte ovant denna tid på året.

I samma veva blev Widde sjuk med feber. Bingo! Acceptans är ett svårt ord. Jag som hade en plan, jag skulle måla bakgrunder denna vecka, i min takt med mycket vila däremellan (med risk att jag kört på🙈). Men Widde och livet skulle lära mig något annat. Ett annat svårt ord, närvaro! 

Denna feber tycks vara nattfeber, på dagarna har den försvunnit och då är det svårt att hålla en treåring lugn. Men jag bestämde mig för att försöka inbjuda till lugna aktiviteter. Så vi tog med oss matsäck och målarfärg ut i det härliga vädret. Det skapades stentroll och äntligen gick det ner en hel del energi i sjuklingens mage. Just där kände jag hur stressnivån sjönk och jag började känna en stark närvaro som jag då insåg att jag saknat. Jag bara hängde med i Widdes nya upptäckter och vilja att utforska världen. 



I vanliga fall hade jag nog hejdat honom från att kasta i gräset som jag tidigare fiskat upp. Men vad skadade det att göra jobbet igen😅 Det är ju kul☺️

Sen fick Widde se båten och gjorde den till en rutschkana. Tänk vilka möjligheter det finns, bara man ser dem.
Och såklart tyckte han att det var dags för årets första båttur… Ja, varför inte? 

Så glad blir man av att en gren kastar kepsen i vattnet😂

Upp på land och lite mera picknick innan det var dags att bege sig hemåt för att fixa lunch och invänta storasystrarna. 

Jag är så tacksam för denna dag och för känslan av närvaro som infann sig. Jag behövde bli påmind. Jag är alldeles för ofta på väg… Nu är det dags att invänta själen igen och sluta kämpa och börja leva. Yes! De orden har jag saknat! Och de där bakgrunderna, de får vänta i någon dag till. 

Ljusa och soliga hälsningar Anna